För 4 år sedan...

...satt jag i min lägenhet i Agnesberg, drack lite vin och kollade nätet. Det var en lördag och jag var så sugen på att gå ut och träffa vänner. Jag hade ringt och kollat med alla som jag lärt känna under mitt första år i Göteborg om dom ville hänga med ut och ta någon öl men ingen ville eller kunde!
Jag hade jobbat flera helger på rad och denna helgen var jag desperat efter social kontakt. På MSN satt jag och pratade med en kille som kallade sig för "Jebus". Vi hade pratat i kanske 4 månader och han hade flera gånger bjudit över mig på film men jag tackade alltid nej. Skyllde på att han hade katt och eftersom jag är allergisk inte kunde träffa honom. Det var ju inte det största problemet utan jag tyckte att han verkade vara en ensam varg, desperat efter vänner och allmänt knäpp. Han var dock rolig att prata med men mer än så ville jag inte.

Jag beklagade mig för honom att ingen ville följa med mig ut och vinflaskan hemma började ta slut. Han erbjöd då sig att följa med mig ut! Jag tvekade i två timmar, han verkade ju så knäpp, men sen tänkte jag att vi träffas ju på en pub med massa folk, är han dum i huvudet så är det bara att jag åker hem. Då har jag ju iaf fått komma ut en liten stund, eller så är han super trevlig och jag har fått en trevlig kväll. Så vi bestämde oss för att träffas vid Vasaplatsen.

När jag klev av spårvagnen och fick syn på honom trodde jag inte mina ögon! Jag hade ju sett honom på kort och även camat med honom några gånger men verkligheten hade mycket mer att erbjuda. Shit va snygg han var!
Jag gick fram till honom och gav honom en kram (sån är jag) och han blev helt paff över mitt hälsningssätt. Vi tittade varandra i ögonen och gick mot pubben. Väl inne så gav jag förslaget att vi köper varannan gång. Så jag började med att köpa oss en varsin öl och det sved lite då han ville bjuda först. (Det är ju så det "ska" gå till). Men han blev samtidigt lite imponerad över mitt sätt.
Vi satt och pratade, skrattade och skålade. Tänk att det var så lätt att prata med honom? Och han var inte så knäpp som jag trott.

Sen utan att jag själv är helt medveten om det så hånglar jag upp honom där i soffan vi satt. Ska då tillägga att jag är INTE den som går på först. Börjar inte han så blir det inget, så detta var första gången jag gjorde detta!
Sen gick vi hem till honom (utan att säga för mycket ;) ) och jag vaknade upp hemma hos honom dagen där på. Allt kändes så bra! Jag ville inte gå därifrån men mitt öga hade svullnat upp (charmigt!) så jag var tvungen att söka akut.
Jag kunde inte sluta tänka på honom. Vilken underbar kille! Vi pratades vid senare på MSN och jag skulle dagen efter åka till Dalarna och vara borta i en vecka, så vi bestämde att han skulle komma till mig när jag  kommit tillbaka.

Jag var så nervös när jag var hemma igen och stod och väntade på honom vid busshållsplatsen. Var han fortfarande intresserad? Men det släppte ganska fort när vi kommit in till mig och sen dess har det varit vi två!

Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet och jag ångrar inte det en enda sekund! 

Jag älskar dig Patrik!