Söta ni är!

Tack för era fina kommentarer. Jag försöker så gott jag kan och visa dagar kan jag inte så mycket jag vill/annars kan. Idag var en sådan dag men ganska snabbt efter att jag skrivit inlägget så insåg jag att det inte är något konstigt att känna sig så ibland.
Jag tror också att jag många gånger kämpar och står på än vad andra skulle våga göra. En del vill men vet inte hur eller klarar inte av att ta konflikten.

Ni minns det jag berättade om i måndags på föräldrar mötet? Om min fråga som jag inte fick något svar på och dom bara började skratta? Idag när jag ringde till dagis och sa att Freya skulle stanna hemma så sa fröken att hon ville förtydliga deras svar på min fråga som jag hade ställt i måndags.
Dom hade meddelat dom andra föräldrarna men då Freya fick följa med pga att en annan blev sjuk så blev det lite hastigt. Där av fick jag inte veta det och inte heller försen dagen efter då ordinarie personal hade gått hem.
Varför kunde dom inte sagt det på mötet då? Istället för att sitta där och skratta åt mig?
Kan känna att dom nästan är lite nervösa över att svara på mina frågor eller när jag ifrågasätter något, för från första stund Freya började på dagis har jag ställt krav! Jag har sagt ifrån när jag inte gillat något och eftersom jag är så ung så tror jag, helt ärligt, att många inte tar mig på allvar! Att dom inte behandlar mig som lika vuxen som någon annan förälder på 30+. Sorgligt! Men dom börjar lära sig att man kommer inte undan när jag är missnöjd över något, framförallt inte när det gäller mitt barn! Så det så! ;)

Kom nyss hem ifrån föreläsningen med Mia Törnblom. Riktigt rolig människa! Jag trodde hon skulle vara lite mer allvarlig men hon skoja och bjöd på sig själv väldigt mycket!
När vi skulle gå kunde jag inte låta bli att gå fram till henne och be om en kram.
"Visst kan du få det", sa hon och tackade flera gånger. Hon tittade på mig som om hon väntade på att jag ville prata om något men det var inte det jag var ute efter. Visst, jag hade gärna pratat men då hade det tagit 30-60 minuter och det hade nog varken hon eller jag tid med, så allt jag ville var att ge henne en kram som tack för det hon hjälpt mig med (även om hon inte vet om det).
Jag hoppas på att få träffa henne fler gånger då hon har mycket som jag kan lära av.

Tågresa och Dalarna imorgon. Måste nu snabbt packa det sista och sen sova... för då blir det skola (med Freya med) och sen tåg i 4 timmar. Wish me luck! ;)

Kram och God natt med er!

Ps. Just ja! Blöjorna har jag köpt på Coop! =)