Det känns som att jag rörde om lite i grytan med mitt inlägg om avlastning.
Jag vill först bara påpeka att jag menar inte att andra måste ta hand om min unge. Jag vet mycket väl om att har man skaffat barn så har man men det var verkligen inte det jag pratade om! Jag vet mitt ansvar och det ansvaret är jag stolt över!
Men, som C kommenterade i förra inlägget så handlar det inte om att man vill bli av med sina barn utan man vill vårda relationen, antingen till sig själv eller till sin partner! Det är viktigt att jag och Patrik får umgås själva då och då för att inte glömma bort våran kärlek till varandra! Att kunna sitta i soffan och glo på film intrasslade i varandra utan att behöva pausa filmen 9 gånger på 2 timmar eller inte höra vad dom säger eller avstå från andra "aktiviteter" för att vi har skaffat barn. Det kan man väl få unna sig som par några gånger per år? Eller har jag fel? Är jag egosentrisk bara för det och oansvarig som mamma?
Alla mår bra av att få vara med andra ibland och väldigt nyttigt! Man behöver fler än bara mamma och pappa här i världen och har man tillgång till det är det trist som fan om det inte "utnyttjas" då och då. Jag kräver inte och säger inte att jag vill vara barnledig varje helg utan bara någon gång ibland, om så för bara några få timmar!
Det som gör mig mest ledsen och upprörd är ju att det är Freya som kommer lida för det, inte jag! Hon behöver få vara med andra och jag vet att hon mår så bra av det! Besvikelsen i hennes ögon när jag säger, nej det blev inget nu heller, är hemsk! Och nej, jag brukar inte säga något till henne försen det är bestämt men lättast att förklara det så.
Jag vill inte att hon ska känna sig bort glömd eller bort prioriterad. Hon är värd så mycket mer!
Även om jag blir näst in till galen ibland så handlar det främst om Freyas relation till andra. Jag skulle aldrig lämna henne till någon jag vet att hon ogillar bara för att jag ska få det lugnt och skönt i några timmar. Nej nej, då får det vara! Hon ska ha det så bra som möjligt, några hon trivs med och litar på.
Som Sofi sa också, för att inte bli besviken får jag väl sluta be om hjälp och se om andra erbjuder sig för att dom vill träffa Freya, så slipper jag bli så besviken gång på gång..
C: Jag läser gärna den boken du pratade om! Så får jag själv mer insikt i hur det faktiskt påverkar både barn och vuxna.
Kanske ni inte alls tycker som jag och att jag gnäller i onödan men som ni kanske förstår så kan jag inte skriva rakt ut vad det är det hela handlar om! Så där av blir det lite luddigt...
Men kort och gott, alla förtjänar att få vara lite ensamma ibland och även för barnets skull! Jag tror 100% på att det gör oss alla gott!
Tack och hej
leverpastej ;)