down we go..

Känner mig inte så pigg just nu. Fan va svårt allting är. Jag vet vad som är bäst men det är lättare sagt än gjort. Tycker jag kämpar och kämpar men när är det nog? När är det stopp? När ska det faktiskt ge resultat? Helt otroligt att jag varit på semester och ändå är jag precis lika sliten som innan. Det känns som att jag står och trampar på samma ställe hela tiden. Kanske att jag kommit 1 mm framåt men inte mer. Det borde verkligen vara mer. För länge sen. Vill bara lägga mig i sängen och gråta. Men inte ens det klarar jag av. Jag har svårt för att gråta nuförtiden. Allt jag vill ha är en vuxen hand som hjälper mig. Stöttar och bär mig ibland, för jag orkar inte bära på allt själv...