Jag har bestämt mig

Tack snälla ni för erat stöd! Vare sig jag träffar er ofta, sällan eller aldrig så finns ni där med tips och råd. Det är guld värt för mig, så tack!

Jag har bestämt mig att sluta amma. Nu är det ersättning som gäller. Det tar emot lite måste jag säga. Det fungerade ju att amma så känner att det är lite synd, men jag gör det inte till vilket pris som helst. Ställa om kosten hade varit för mycket för mig och när Lea mår bättre av ersättningen så ja, då är det de jag väljer! Hade ändå bara tänkt amma fram till nyår...

Sen tänkte jag på en sak.. Ersättningen innehåller väl mjölkprotein? För det var ju det jag skulle utesluta i min kost men om det finns i ersättningen som hon mår bra av så är det ju inte pga det som hon varit lite körig i magen! Aja, nu är det ett avslutat kapitel och försöker ställa om både kropp och själ på det nya!

Freyabus är livsfarlig! Hon har haft en nattlampa på väggen i sitt rum, men hon tuggar (!) på sladden och har en gång fått ström i sig (gick dock bra). Så vi har tagit bort den men hon har då fått sova i mörker, vilket hon inte gillar...
Funderade på hur vi skulle lösa detta och läste i en mammatidning igår och fick syn på en Barbapappalampa! Denna är skit smart, för man laddar den på den gröna plattan, plockar bort den och sedan lyser den i 11 timmar, blir inte varm och barnet kan ligga och krama om den på natten och få ljus!
Alltså sladd och batterifri! Så jävla bra! Freya har inte sett den ännu så ska bli spännande och se vad hon kommer tycka om den. Är själv lite ivrig, hihi!

Lea tyckte mamma var för seg med att hämta nappen, så hon tog tummen istället!

Hjärtat mitt!

Bryter ner mammor!

Under helgen har vi gett Lea i stort sett bara ersättning. Hon har inte skrikit eller varit gnällig men har stonkat, knölat, gnytt, fisit, rapat, spytt, bajsat så jävla löst sedan hon föddes. Så vi provade att köra med ersättning hela helgen och vet ni vad? Hon varken gnyr, knölar, spyr, rapar eller fiser lika mycket. Bajset är mer stabilt och sprutar inte längre ur henne.
Jag har känt mig sådär med att amma. Har inte tyckt det varit super mysigt men ändå helt okej och gjort det för hennes skull. Men nu när hon blev så mycket bättre i magen och där med mer harmonisk, så kände vi att det kanske vore bättre att ge henne ersättning på hel tid.

Idag hade vi tid hos BVC-läkaren och när jag tog upp detta med amningen började skiten...
För det första var det hennes blick. Den riktigt trängde igenom mig och sa: "Va kass du är som ger upp bara sådär!". Jag frågade henne hur jag smidigast gör för att avsluta amningen men fick inte svar på min fråga. Istället började hon berätta vad jag kunde ändra på i kosten för att det ev skulle bli bättre för Lea.
Ja, det innebär att jag får inte någon som helst form av mjölk. (Jag som är en riktig ko! Älskar mjölk!). Det gör ju att jag knappt får äta något, för nästan allt innehåller någon form av mjölk. Sen är det ju kryddor, lök osv.
"Det kan du ju göra. Tar någon vecka kanske innan du börjar märka resultat. Amma henne och är hon inte nöjd kan du ge lite ersättning på det!"
Problemet är inte att hon inte bli mätt! Hon är nöjd efter att ha ätit och går upp superbra i vikt. Saken är den att hon är orolig i kroppen och bajsar ner sig stup i ett, jag (vi) sover dåligt för att hon låter och har sig så mycket på natten osv osv...
Varför ska jag fortsätta amma henne om hon mår bättre av ersättningen?! Helt seriöst?!

Min bvc-sköterska var med också och när läkaren vände sig till henne för att få hjälp att övertala mig, såg jag att hon kände sig klämd. Hon sa att hon tyckte att jag varit jätteduktig som kämpat på med amningen och att Lea går så fint upp i vikt med min mjölk, men sa sedan inte så mycket mer. Hennes svar var för att inte försöka välja någons sida, även om jag vet att hon stod mer på min än på läkarens.
Jag blev aldelles svag och svettig av hennes försök att bryta ner mig!
Var och är nära till tårar hela tiden för jag vet varken ut eller in just nu. Ska jag verkligen ställa om hela kosten (kommer ju drabba hela familjen), låta Lea vara orolig i kroppen ett tag till bara för att kunna fortsätta amma??

Jävla bvc-tanter som försöker bryta ner oss mammor istället för att verkligen hjälpa oss! Fine att hon kommer med förslag men behöver ju inte undvika min fråga och nästan vägra svara på den. Försök stötta och var lite ödmjuk istället! Varför bryta ner oss mammor? Vi vill ju ändå våra barn det bästa men alla ska ju må bra, hela familjen ska ju fungera!

Så nu sitter jag här, igen, och är sjukt osäker på vad fan jag ska göra. Är jag verkligen en sån kass mamma/person som "bara ger upp" amingen?!

FAN!!

Byta vagn?

Var på Frölunda Torg i lördags för att köpa mig ett par byxor. Hela familjen var med och dubbelvagnen. Jag var inne på Hemtex och kikade lite och så blev det lite "korvstoppning" i en gång pga mycket folk, inte pga min vagn! Med eller utan den så hade det blivit precis lika dant.
Iaf, framför mig står en tant och väntar på att få komma förbi. När det lossnat bredvid mig så svänger jag ut och runt henne så hon lätt kan börja gå igen och då säger tanta: "Det är ju inte klokt!".
Jag brydde mi inte direkt utan tänkte att det var nog bara för att det var så mycket folk. Strax efter det så möter jag tanta igen men på ett mycket öppnade ställe och helt utan andra folk. Hon går då förbi mig, tittar på mig och suckar, ruskar på huvudet och säger: "Usch!".
Jag blev helt ställd! Va fan var det med kärringen?!

Såg även andra folk som stirrade på mig (vagnen) och rynkade på näsan. Varför?! Vad är folks problem? Har man fler barn måste man ha en stor vagn och så stor är faktiskt inte denna ändå! *suck*

Saken är den att vi har funderingar på att byta tillbaka till våran Emmaljuga. Den är så mycket bättre på alla plan UTOM att den är rätt tung, hög och alla hjulen är fasta. Jag som är 158 cm hög har lite svårt för den. För när man ska svänga så måste man trycka ner handtaget lite för att lätta på framhjulen och eftersom den är hög så får jag ont i handleder och axlar efter ett tag... Men allt annat är som sagt bättre med den!
Sen så köpte vi ju dubbelvagnen för att kunna ha Freya i också och det är iofs bra. Dock så är det väldigt sällan vi måste ha henne där i då vi nu har bil. För vi hade inte räknat med att bli bilägare och fick lov att gå överallt innan men nu behöver vi inte det på samma sätt längre. Så frågan är...
Ska vi byta vagn eller inte?

Kärlek, det är allt jag kan säga!

Mina fina barn

Mina älskade barn i morse!

Tingsrätt, sjukhus och bröllop

Förra veckan var minst sagt stressig!
För det första råkade jag ut för mjölkstockning. AJ, säger jag bara! Fick dock bukt på det snabbt, tack vare alla goa vänner som kom med tips och trix. Så jag slapp feber och sådant jobbigt.
Sen alla andra grejer.

1. Bvc besök med skruttan på onsdagen. Hon hade på två veckor gått från 3860 g till stadiga 4460 g! Bvc-sköterskan bara skrattade. "Det var inte illa!". Hela 55 cm lång har hon blivit också. Inte konstigt att 50 kläderna verkade lite små! Så nu hoppade vi över 1 besök för att hon frodas så bra, hihi!

2. Torsdagen fick jag infinna mig i Göteborgs tingsrätt. Vet inte om ni hört talas om en man som lurat Försäkringskassan på 13,5 miljoner kronor? Japp, han jobbade jag för och blev tvungen till att vittna... DET var jobbigt vill jag lova. Det gick bättre än vad jag hade förväntat mig (fick vittna via videolänk då rättegången sker i Linköping) men stressen innan har varit jobbig. Nyförlöst och måste göra något sådant, nej.. ingen hit!

3. Jag skulle till Östra Sjukhuset för att göra efterkoll samt kolla hur det stod till med cellförändringarna som jag haft. Det har gjort så sjukt ont när dom tagit prover (fick en gång vara hemma från jobbet i 2 dagar för att jag fick så ont. Kunde knappt gå!) så jag var ju rätt så nervös inför detta och även resultatet.
Men det gick bra. Kände knappt något allt och efterkollen var med godkänd!
Nu ska jag dock innan jul få genomgå en operation för att ta bort dessa cellförändringar. Det var tal om sövning först men nu blir det lokalbedövning istället. Är riktigt nervös inför detta men det var sagt att det skulle ske i februari först men dom ville ta bort detta så snabbt som möjligt och det känns bara bra. Så man får det överstökat! Så jag kan slappa av och njuta av julen och familjen utan att ha något sådant jobbigt i bakhuvudet.

4. Sen efter sjukhuset så var det snabbt hem och göra sig i ordning för bröllop! Patriks bror skulle gifta sig.
(Stort grattis till er Tony och Pernilla!)

5. Sedan dagen efter så skulle vi 80 års middag, så det blev ett fasligt flängade fram och tillbaka mellan Varberg och Göteborg! Tur att jag inte har något emot att köra bil ;)

Kan säga att på söndagen sen var vi totalt slutkörda allihopa! Jag, Freya och Lea sov i 3 timmar mitt på dagen och Patrik kollade på film och spela x-box under tiden som avslappning. Nej, nu får det allt vara lugnt med en massa aktiviter lite!

Kram på er!

Bilder

Har varit en händelserik vecka med både roliga och jobbiga saker. Orkar inte skriva om allt just nu så slänger in några fina bilder istället! Ha en fin lördagskväll!

Syskonkärlek!

Freyas hälsning till Lea imorse när hon vaknade:
"Heeeej, pyttesmurfen!" Hahaha!

Idag fyller jag 26 år! Har dock inte alls fattat att jag fyller år. Patrik har fått påminna mig flera gånger denna veckan att jag fyller, hehe. Imorse pratade vi och så helt plötsligt så säger Patrik: "Grattis föresten! Du fyller ju år idag!"
Vi bara skrattade båda två. Snacka om att vara förvirrad!

Jag har då redan fått den bästa presenten någonsin. Lea verkar vara lika go och glad idag och gav sin mamma lite joller och ett litet leende!! Sen myste hon och Freya i våran säng och så somnade Lea i Freyas armar. Tror ni Freya njöt eller? Hon tyckte att jag skulle lämna dom ifred, ville inte att mamma skulle störa, hehe. Det vågade jag dock inte men jag la mig på andra sidan sängen och lät dom två mysa.

Mina goa vackra flickor!

Ps. Lea blir 1 månad idag! 

Freya kan!

Freya, hon kan hon!

• Idag när jag skulle byta en bajsblöja på Lea så ville hon hjälpa till. Trodde hon skulle hålla avstånd men ikke! Hon tog en våtservett och torkade Leas rumpa och var så noga så! Haha! Sen på med ny blöja. Riktigt duktig!
• Jag satt i soffan och var ledsen (pga amningen eller för att Lea skrek så hjärtskärande) och då springer Freya iväg och hämtar papper till mig att torka tårarna med. Gulle!
• Hon gosade med Lea och säger till henne: "Du är så söt. Jag älskar dig, lillasyster!"
• Freya är på Lea hela tiden. Ska pussa och krama och gosa! Blir lite för mycket ibland men man ser verkligen hennes kärlek till Lea!
• För någon dag sedan letade jag efter kuvert och Lea låg på skötbädden på golvet vid tv:n och Freya satt bredvid. Jag försvann in i sovrummet i någon minut bara och pratade hela tiden med Freya för att höra så hon inte gjorde något med Lea. När jag kommer tillbaka ut dock, så ser jag att skötbädden inte ligger där den låg nyss. Frågade Freya om hon rört Lea och säger då:
  "Ja, jag snurrade henne lite bara." Haha! Jag höll på att dö av skratt! Inte helt okej men ändå!

Mina fina barn! Freya är jobbig och Lea skriker en massa men jag skulle inte för en dag ens vilja byta ut det jag har. Älskar dom något oerhört och älskar att vara 2 barnsmamma!

 Gosfisen!

Freya ska på spökfest på dagis och klätt ut sig till prinsessa!

Missnöjd hela tiden

Vi har det lite struligt just nu. Sedan i fredags typ, har trollet varit så missnöjd! Och värre blir det bara känns det som... INGET hjälper, INGET får henne nöjd. Bara när hon äter är hon nöjd och kanske en stund efter åt (5-10 minuter max) och sedan är det igång igen. Hon gnäller och skriker.
Först var det mest på kvällarna men nu är det hela dagarna också. Kan man ha kolik mest hela tiden?

På natten är hon ganska nöjd. Då skriker hon inte (tack och lov!) men hon är väldigt orolig. Hon sover men drömmer och man hör hur hennes mage knorrar och har sig så det är full aktivitet på henne, vilket gör att jag inte kan sova... I natt har jag inte fått sova mycket. Somnade kanske runt 21.30-22.00 och vaknade 00.45 då Lea ville äta och sedan dess har jag varit vaken!!
Konstigt nog är jag inte så trött men det smäller väl till mot eftermiddagen/kvällen.

Jag har ringt bvc men dom har ju bara 1 timmes telefontid och dom ringde inte tillbaka.. Känns så jävla jobbigt att man inte kan få råd från någon som är utbildad! Jag vill ju veta vad vi kan göra för att våran lilla flicka ska få vara nöjd och må bra.. =(
Är det min mjölk som inte är tillräcklig (hon äter oftare nu) men det borde den vara för hon spyr massor, Minifom har gjort spyandet värre så nu har vi slutat med det och provar Sempers magdroppar. Men om inte det fungerar då? Ersättning? Eller att jag får sluta med mjölkprodukter helt och hållet (som jag har fått tips om)? Är det "helt enkelt" kolik som vi måste vänta ut eller är det något annat som är fel?
Hur vi än bär och grejar så är hon ledsen.. Jag tycker såklart att det är jobbigt med allt skrik men jag mår mest dåligt av att hon är så ledsen! Jag får inte panik av allt gråt men gråter själv för att jag lider med henne och inte kan hjälpa henne då jag inte fattar vad som är fel!

Ja...jag orkar inte skriva så mycket mer eller mer detaljerat men fått skriva av mig lite iaf...