onsdag 26 oktober 2011

Ny mössa!



Så söt i sin nya mössa! 149 spänn men de var de värt. Hon behövde en mössa och efter att ha letat i flera dagar hittade jag denna. Mammas hjärta! 

tisdag 25 oktober 2011

Amning är som drive in!

Amning är något man kan disskutera i timmar. Att det är det bästa för barnet är ingen tvekan. Punkt.
Men det betyder inte att ersättningen inte är bra! Den är toppen! Det enda som gör att bröstmjölken är det bästa är antikropparna som gör att barnet får ett bättre imunförsvar.

Fast det var inte det jag ville skriva om. Jag har varit väldigt beslutsam om att amningen skulle fungera denna gången. Dels för att Freya går på dagis och drar hem diverse sjukdomar och för att jag verkligen ville prova att göra det som är det mest naturliga. Men gillar jag det?
Det kan jag inte påstå att jag gör.

  1. Det gör ont, även om det gör betydligt mindre ont nu så gör det fortfarande ont.
  2. Bröstmjölk är väldigt kladdigt! 
  3. Det är söligt och droppar och sprutar överallt. 
  4. Man vet inte hur mycket hon fått i sig.
  5. Krångligt med kläder som passar för amning. Har ingen lust att lägga pengar på en hel garderob för amning!
  6. Bara jag som kan mata vilket gör mig väldigt låst.
  7. Jag blir väldigt trött av att amma. (Fler som blir det?)
  8. Det är inte acceptabelt att amma var som helst i vårat samhälle, vilket gör att jag känner mig stressad/obekväm med att göra det ute bland folk. 
Ibland sitter jag och gråter för att de bara känns jobbigt! Men jag vill heller inte ge upp när det ändå fungerar okej med amningen. 
  1. Det är det allra bästa för barnet.
  2. Det är gratis.
  3. Man har alltid mat med sig och den är klar att ätas när som helst.
Jag vet inte alls hur länge jag kommer orka hålla på med detta. Många säger att det är så njutningsfullt att amma men jag håller inte med. Till viss del ja, men det är inget som jag inte kan få om jag ger på flaska. Amningen är mest jobbigt och jag känner mig som drive in för McDonalds eller nått! Alltid öppet och det är bara att parkera och äta! Stackars personal som får stå där och slita för minimilön men kan trösta sig med att göra kunderna mätta iaf. 
Jag tänker inte ge upp. Inte ännu! Det har ändå bara gått 2½ vecka och det kanske blir bättre och lättare ändå om ett tag, så jag kämpar på. Men det kommer bli jobbigt......

lördag 22 oktober 2011

Bilder!

Taget några dagar innan Lea kom


 Första syskon mötet 


 Kärlek 

Freya fick mata (hon har ätit choklad, hehe)


♥ Lea 


Var på BVC i torsdags och enligt vågen idag så skulle hon ha gått ner 40 g sen förra veckan? Å andra sidan så hade hon enligt förra veckans vägning gått upp 170 g på 3 dagar! (Det normala är 100-200 g på 7 dagar). Så vi misstänker att något måste gått snett vid förra vägningen för hon äter på bra och så. Nu ammar jag nästan 100 % så tänkte om det kunde vara pga det som gjort att hon gått ner men frågan är ju om hon gjort det överhuvudtaget?
Så vi är lite smått förvirrade allihopa och ska tillbaka nästa vecka för att se hur det ligger till. Annars blir det att ge tillägg på kvällarna så tösen fläskar på sig lite! För mjölk, det har jag men kanske för tunn?

söndag 16 oktober 2011

Tack alla!

Tack snälla för era fina kommentarer. Vi är så stolta över trollet!

Svar på några frågor.
Om jag hann ta EDA? 
Svar: Nej. Jag frågade efter det en gång men jag förstod att det redan var för sent. Sen tyckte jag att jag kunde hantera själva smärtan från värkarna okej med lustgasen, det var själva trycket som var jobbigast och det visste jag redan, att EDAn inte kunde ta bort ändå. Så jag visste redan svaret att det är för sent och kommer ändå inte hjälpa mot det jag ville. Så vi ökade lustgasen istället!

Vem är hon mest lik?
Svar: Freya! Dom är sjukt lika varandra. Nu förstår jag ju ni menar av mig och Patrik. Det har jag svårt att svara på dock. Tyckte det var svårt med Freya också. Dom på min sida sa att hon var lik mig och dom på Patriks sida sa att hon var lik honom. Så det beror nog helt på hur man ser det.. Hehe! Men mitt svar blir Freya.

Ignorera blekfisen ;)

Lika? Vad tycker ni?


onsdag 12 oktober 2011

Förlossningsberättelse

Jag vaknade strax efter kl. 04:00 på fredagsmorgonen. Fick lite ont i magen men inget jag brydde mig så mycket om. Sen 04.30 så fick jag ont igen och gick upp för att se om det skulle tillta eller om det bara var förvärkar. Jag klockade dom och dom kom regelbundet med 3-5 minuters mellanrum.
05.30 ringde Patriks väckarklocka och jag sa att han ska nog inte till jobbet idag! Vi avvaktade dock 1 timme för och se så det inte skulle avta, för dom gjorde inte så ont. Vi ringde till svärmor och frågade om hon kunde komma upp men med en förvarning om att det kunde avta. Hon ringde sitt jobb och styrde bilen mot Göteborg!
Vi käkade frukost, pratade, skrattade och värkarna tilltog. Jag kunde inte prata när det kom en värk och fick andas igenom dom men fullt hanterbara.
Runt 09 började det bli tuffare. Jag och svärmor gick till bilen och körde upp den närmare lägenheten. Det var ritkigt skönt att röra på sig och få lite luft. Värkarna kom nu med 2,5 minuters mellanrum!
Så när vi kom in ringde jag förlossningen. Eftersom det är mitt andra barn kan det gå fortare och därför bör man vara lite mer uppmärksam. Barnmorskan tyckte att jag kunde komma in men om jag kände att jag orkade så kunde jag också stanna hemma en stund till. Jag valde att stanna ett tag till då det fortfarande gick bra. Efter 30 minuter dock kände jag att det ökade så för att vara på den säkra sidan, packade vi ihop oss och åkte till Förlossningen i Mölndal!

10:00
Vi kommer till förlossningen. Ganska snabbt får vi ett rum och gör alla undersökningar där.
Jag är öppen 3 cm och blir riktigt besviken! Jag trodde helt klart att det skulle vara mer. Dock var livmodertappen mjuk och nästan utplånad, vilket är bra men jag fattade inte det och blev lite sur.

11.35
Jag har varit uppe hela tiden och gått omkring för att låta tyngdlagen skynda på det hela. Värkarna har ökat i styrka och jag ber om att få prova lustgasen. Eftersom jag inte fick den att fungera under förra förlossningen, ville jag börja i tid för att hinna lära mig den. Och denna gången gick det! Patrik bara skrattade åt mig. Det syntes och märktes tydligen att den tog, haha!

12.20
Lustgasen fungerar bra och jag kämpar på. Står upp och gör som åttor med höfterna och inbillar mig att jag är i Bahamas och skakar rumpa! Knäppt, har aldrig varit i Bahamas men där var jag iaf och det hjälpte mig igenom värkarna!

13.28
Från ingen stans ändrar värkarna karaktär och jag börjar storgråta, helt okontrollerat. Det gör så ont och jag lägger mig på sängen. Patrik tycker vi ska ringa efter barnmorskan men jag säger nej. När tredje sådan värk kommer gör jag som han säger och ringer på klockan.
Barnmorskan gör en ny koll och jag är nu öppen 5 cm och livmodertappen är helt utplånad.
Jag blir återigen besviken att jag är inte öppen mer! Jag är ju omföderska, det borde gå fortare (tyckte jag).
När jag får en värk vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. Barnmorskan stöttar mig bra och får mig att komma in i en bra andning igen för att ta mig igenom dom kraftiga värkarna. Patrik tar sedan över det jobbet och påminner mig om att andas samtidigt som jag håller ett stadigt grepp om hans hand! Hör hur han kvider till ibland och skakar ut handen efter en värk.

14.00
Höjer lustgasen.

14.25
Känner hur jag måste krysta. Det är något som inte går att inte göra! Barnmorskan ser hinnorna men dom brister inte, så hon peta lite på dom och vattnet gick.

14.32
Lea är född! Och jag får ta emot henne på mitt bröst. Jag blir helt till mig över denna vackra skapelse! Mitt barn. Mitt fina fina barn.

/Lena Last







Lea är här!

Den 7 oktober kl. 14.32 kom våran andra trolltös, Lea, ut till oss!

50 cm, 3690 g


onsdag 5 oktober 2011

Självaste BF idag!

Idag är självaste beräknade förlossningsdagen! Bebis på G? Njä...
Jag känner att kroppen ställer in sig på vad komma skall men inga värkar eller så. Trist! Tycker att det är en ypperlig dag att föda barn på! Om bebis tycker det får vi se.. Den verkar ha andra planer som det känns just nu iaf. Kanske vi verkar jobbiga? Haha!
Gick över 1 vecka precis med Freya så jag har räknat lite med det denna gången med fast inte en hel vecka. Jag tror och hoppas på att bebis är ute innan denna veckans slut!

Här är min mage som snart är ett minne blott! (+11 kg)
Kom ut till oss bebis!

söndag 2 oktober 2011

3 dagar kvar + Freya babbel

Det är 3 dagar kvar och jag är lite otålig! Ser inte helt fram emot förlossningen men jag vill ändå att den ska sätta igång så jag/vi får våran bebis! Vill inte vänta längre!

Tiden går ändå rätt fort måste jag säga men just att inte veta när bebis tänkt komma ut gör en stressad.
Kommer den nu? Idag?
Kommer vattnet gå eller börjar det med värkar?
Kommer det gå snabbt eller inte?
När måste vi ringa barnvakt, mitt i natten eller på dagen och hur kommer Freya reagera på det?
Ja och så tusen frågor till. Tycker jag kan koppla av ganska bra men som sagt, den inre stressen kommer åt en då och då.
Är det några timmar kvar, dagar kvar eller rent av veckor? För ja, det kan vara 2 veckor kvar!
Nej nej, det tolererar jag bara inte! ;) MAX till nästa helg sen ska ungen vara ute! Men jag vill och hoppas på att den är ute innan onsdag.

Ja, tråkiga inlägg kanske och väldigt få men känner att jag bara kommer med samma tjat och inget intressant så blir rätt tomt. Kan slänga in några roliga Freya babbel dock!


  • Hon kommer fram till mig utan tröja och pekar på sina bröstvårtor och säger: "Myggbett!"
  • Jag: "Din pappa är min man". Freya: "Han är ingen man, han är en kille!"
  • Jag: Hur tror du bebisen kommer ut från magen? Freya efter en stunds fundering: "Vi måste hämta något att öppna magen med!". Jag blir lite rädd och förklarar att den kommer ut ur "nakenfisen" (som hon kallar den). Freya: "Näää, men mamma! Usch!"
  • Freyas farmor svor över några bilister. Kort där efter lägger sig en bil i filen bredvid och säger: "Du får inte köra om farmor sådär, Pucko!"
  • Freya: "Mamma, du är alldeles heeeeeelt fantastisk!"
  • Freya: "Åh, mamma. Jag vill aldrig förlora dig!"
Det finns mycket kärlek i den flickan!