måndag 8 juni 2009

Herregud!

Kollar på tv just nu om barn som blivit misshandlade osv. 3 bröder som var placerade i fosterhem blev tex. upphängda i påsar på krokar i taket! Hur jävla sjukt är inte det?! Hur fan kan man behandla barn så? Det är så sjukt och vidrigt att jag vet inte vart jag ska ta vägen! Det är bedrövligt, galet! Stackars barn. Ingen ska behöva vara med om något sådant. Och så ser man pojkarna visa runt i huset och berättar som om det vore i en film. Verkar inte särskilt berörda. Barn kan verkligen vara så starka. Och tur är väl det när vuxna människor har mindre vett än en hög åsna. All cread till alla barn som kämpar. Ni är så duktiga!

Hemma igen

Kom hem i Fredags. När jag kom in innanför dörren så flina Freya och sprang iväg och började fjolla sig, haha! Slängde sig på golvet och så. Visste inte riktigt vad hon skulle göra. Men sen så släppte det och jag fick en bamse kram. Kunde inte hålla tårarna tillbaka. Hon såg så stor ut! Som att hon vuxit en massa på bara 5 dagar =) Nu är det måndag igen och tillbaka till vardagen. Känns sådär men också skönt. Mycket som är jobbigt men kämpar på. Får se hur det löser sig. Orkar inte skriva mer just nu. Får bli mer en annan dag. Hej

tisdag 2 juni 2009

Dalarna

Hejs Nu har jag varit i Hedemora i 2 dagar. Känns riktigt gott att kunna sova utan att bli störd. Att kunna få göra sig i ordning på morgonen utan att någon stör. Har nog inte fått göra mig i odrning så mycket som igår på morgonen sen innan jag fick Freya. Var en skön känsla. Jag kan röra på mig utan att behöva tänka på att jag måste ha med mig massa saker eller det att Freya har ätit, sovit, fått ny blöja, vatten osv osv. Det är bara att gå. Nice! Men nu här på kvällen har saknaden sakta kommit krypande. Vill gärna ge mitt fina barn en kram och puss, lukta lite på henne och stryka min kind mot hennes. Men jag ska försöka hålla ut och inte låta det "förstöra" min semester. Jag ska försöka slappna av och njuta medans jag kan. Älskar er så mycket Freya och Patrik. Saknar er! Puss

onsdag 27 maj 2009

Jag Är bra!

Jag har innan haft så svårt för att säga att jag själv tycker att jag är en bra mamma. Det har tagit emot och jag har aldrig riktigt trott på mig själv när jag sagt det. Men jag har verkligen insett nu att jag ÄR en bra mamma. För när jag tänker efter hur mycket jag faktiskt gör med Freya, för Freya så är det riktigt bra. Jag förstår mer och mer vad hon behöver och hur jag ska gå till väga. Använder sunt förnuft och försöker göra dagarna till en lek, för både mig och henne. Det är nog därför jag överlever egentligen. Jag är ju jämt själv med henne och då blir jag så illa tvungen att hitta på så mycket saker jag kan för att det ska gå. Saker som distraherar henne så att jag kan laga mat osv. Om man läser en del på internet om vart ens barn ligger i den psykiska utvecklingen så blir det sååå mycket lättare att förstår varför dom gör som dom gör! Det är inte alltid bara för att dom vill vara jävliga eller så utan dom vet inget annat sätt att uttrycka sig på. www.growingpeople.se är en bra sida där man kan hitta mycket om det mesta vad gäller barn. Det är svårt att vara förälder och ingen är perfekt men man kan alltid försöka göra det bästa man kan för sitt barn. Och även för sig själv, hitta en balans som funkar för er. Kram

lördag 23 maj 2009

Freya har fått en till kusin!

Igår fick Patriks syster sitt andra barn. En pojke som jag inte vet vad han ska heta än. Patrik är lite krasslig så han kommer stanna hemma men jag och Freya ska åka ner och titta på nykomlingen. Spännande att se hur han ser ut! Igår var jag och Freya och hälsade på en vän till mig som jag inte träffat på 1½ år! Det var riktigt trevligt. Hon bjöd på fika och Freya vräkte i sig! Haha! Fick sätta stopp så hon inte skulle få ont i magen. That´s for now, bye bye

måndag 18 maj 2009

Mitt stackars lilla troll

Freysan var på högsta hugg som vanligt ute i sandlådan. Först ramlar hon mellan barnbordet och bänken och pangar i pannan så hon fick två schyssta sår/blåmärken. Sen racear hon med gåvagnen och välter den och skrapar i fingrarna i asfalten så halva nageln gick av på ett finger! Lilla stumpan! Oj, så hon grät. Det förstår jag för det var inte så fint det där. Får hålla lite koll i några dagar så det inte blir nått skit av det hela, men jag tror det kommer bli fint. Jag är en trött och sliten mamma just nu. Kämpar mig igenom dagarna och hoppas att det räcker. Så länge min söta dotter mår bra och får njuta av livet så får det gå. Jag gör så gott jag kan för att hon ska få vara sig själv, vara barn och leka genom dagarna. Och det är något jag tycker att jag lyckas med. Mamma älskar dig snuttan!

fredag 15 maj 2009

....

Jag kanske inte kommer ha så mycket att säga nu ett tag. Bara massa onödigt babbel som mest. Ja.... Varit ute nästan hela dagen med Freysan. Vilken go och glad och mer lugn och samlad unge jag får när vi är ute några timmar. Det är guld värt! =) Kram

onsdag 13 maj 2009

Stort tack!

Jag vill ge Sofie en varm kram och ett stor tack! Det har varit så fint och lugnt här på kvällen. Freya plockade upp sina egna leksaker och la dom i lådor och tyckte det var skit kul! Hon var så koncentrerad att när jag tjoa och ropa, yeah, bra Freya, va duktig du är! Va fint du städar!, så fick jag knappt någon respons ifrån henne. Annars brukar hon klappa händerna och så själv också men inte ens det. Rörde knappt en min för att hon var så inne i att hämta leksaker och lägga dom i sitt rum. Jag blev så stolt över henne. Så duktig min lilla tjej är! Och detta tack vare dig. För dina tips. Även om det kanske inte kommer gå lika smidigt varje gång så är det en förbättring. Tack så mycket kära du! Nu ska det börja bli ändring på vissa saker här. Jag vill tacka en till person som stöttar mig utan att jag vetat om det. Bara för att jag varit för feg att be om hjälp. Hon vet så mycket och förstår. Hjälper mig och tar tag i saker och puchar mig så att det inte bara blir prat utan händer något med. Och så Madde. En fin fin vän som finns där när man bara vill ha sällskap, prata av sig om vad som helst. Jag är inte rädd att säga saker till dig för du dömmer mig inte. Vi tänker ganska lika så därför förstår vi varandra och det ger mycket. Tack för erat stöd Lena